Den offentliga konsten i Helsingborgs stad

http://hd.se/ledare/2009/05/30/skapa-attraktivt-stadsrum/

Idag (läs lördag) återinvigs David-statyn på sin ursprungliga och rättmätiga plats i centrala Helsingborg, efter 83 år av skamlig förvisning till baksidan på Vikingsberg. Jag kan inte mer än att hålla med om att det tagit lång tid att återbörda David till sin riktiga och ursprungliga plats. Nu är skulpturaxeln, som framsynta helsingborgare ville skapa, från Sjöfartsmonumentet på Hamntorget via Stenbocksstatyn och David till Jakt i Slottshagen åter hel igen.

När det efter debatt och votering i stadsfullmäktige i mars 1924 beslutades om flyttning av statyn var skälen följande: Davids grymma och barbariska utseende, hans nakenhet och det han representerade. Kritiken blev så kraftig att dåtidens politiker inte vågade låta honom vara kvar i centrala Helsingborg, utan han placerades undanskymt uppe i Vikingsbergspaken. Under mellankrigstiden kunde en naken kropp reta sedlighetens väktare, men idag krävs det mer för att få uppmärksamhet och debatt.

Än idag kan både politiker och medborgare uppröras över hur det offentliga rummet gestaltas, men jag menar att vi måste våga utmana, provocera och utveckla det offentliga rummet hela tiden. Ett sätt är att våga satsa på offentlig konst, som man framgångsrikt gjort ibland annat Växjö och Borås. Dessa städer har på ett lyckat sätt vågat utveckla och utmana, både sig själva och betraktarna, men också regler, uppfattningar och tidigare normer.  Naturligtvis har det blivit uppretad stämning, insändarstorm i de lokala tidningarna och politiska diskussioner, men konst som inte skapar känslor kanske inte skall placeras i offentlig miljö?

Helsingborg, som har ett antal stora stadsbyggnadsprojekt framöver, måste tidigt skapa förutsättningar för modern, kraftfull och intressant offentlig gestaltning i stadsbilden. Naturligtvis måste vi satsa på vägar, träd, byggnader och attraktiva stadsmiljöer, men detta måste kompletteras med tydlig offentlig konst som ger helhet och perspektiv på tillvaron. Därför anser jag att man bör redan nu börja fundera på hur staden vill satsa på den offentliga konsten, både i etablerad stadsmiljö, men också framtidsinriktat på alla de ut- och nybyggnadsområden som finns i framöver.

 På samma sätt som framträdande helsingborgare agerat i historien med skapandet av ett skulpturstråk i nord-sydlig riktning, där David-statyn ingår, borde vi nu agera för bland annat skapa ett skulpturstråk i öst-västlig riktning i centrala Helsingborg. Vidare borde staden vara ett föredöme och tydligt och kraftfullt satsa på offentlig gestaltning i alla ny- och ombyggnadsprojekt som planeras i Helsingborg.  Det är en stor utmaning för dagens politiker och tjänstemän att skapa ett attraktivt stadsrum med offentlig gestaltning som framtida generationer uppskattar. 

Anders Lundström (KD) Ordförande i Helsingborgs stads kulturnämnd

Läs pressmeddelandet på länken:

http://www.newsdesk.se/pressroom/helsingborg/pressrelease/view/david-tillbaka-paa-konsul-trapps-plats-invigning-paa-loerdag-30-maj-298393

och texten på helsingborg.se - http://www.helsingborg.se/templates/StandardPage.aspx?id=71747&epslanguage=SV

Redan nu kan du läsa mitt anförande som jag kommer att hålla i samband med invigning imorgon lördag klockan 13.00 på Konsul Olssons plats:

Äntligen skulle kanske vissa säga. Historien kring David är lång, omfattande och infekterad. Redan när David-statyn kom hit första gången, blev det en uppretad debatt i lokaltidningen och bland politiker.

Elvira Sommelius – menade i sitt brev till stadsfullmäktige den 9 januari 1923 att David var en - ”symbol för ungdom och styrka och för en kraft, som djärvts resa sig mot även en övermäktig kämpe”

Mot detta argumenterades det:

1)      Davids grymma och barbariska utseende – statyn skulle uppfostra ungdomen till våldsbragder och grymhet.

2)      hans nakenhet - under mellankrigstiden kunde en naken kropp reta sedlighetens väktare, men idag krävs det mer för att få uppmärksamhet och debatt.

3)      det han representerade – ”In med den obehaglige gossen i ett konstkabinett, mindre omfångsrikt och mindre trafikerat än Hälsingborgs Stortorg” 

Så skrev Axel Svensson i en pamflett som hade titeln:

 Halshuggarstatyn David – vilja vi ej ha på någon offentlig öppen plats.

 Kända och ryktbara helsingborgare uttryckte sig i pamfletten:  

”Den sorgligt ryktbara Davidstatyn finner jag konstnärligt undermålig, osmaklig och på den plats där den står, fullständigt omöjlig.”  

”Han är så rysligt ful och ser så övermodig och grym ut. Det är så fult att han trampar på Goliats huvud. – En hjälte ser inte ut som en övermodig och grym nedtrampare av den besegrades huvud. ….”

"Min mening om ”David” och dess placering är: konstverket bör försvinna från staden. ” 

Vid ett antal tillfällen har det var en diskussion och debatt om att återflytta honom, både på 1960-talet och 1980-talet fanns det motioner i fullmäktige, som av olika anledningar inte blev realiserade.

Jag tycker dock att David-statyn är tillbaka på sin rättmätiga plats och stolt att få vara med om detta historiska ögonblick att 83 år efter den ursprungliga invigningen åter vara här och om en stund förundras över Ivar Johnssons mästerverk.

Medborgarna i en stad säger inte så mycket om vägmärken eller motorvägar, men just konst känner många mer hanterligt att tycka till om. En sådan debatt visar att man bryr sig om sin stad.

Konst har en viktig roll i det offentliga rummet och kan över tid ses som en temperaturmätare på hur framgångsrikt och öppet samhället är. Den offentliga konstens uppmärksamhet har gått i vågor i Helsingborg och förhoppningsvis är detta en inledning på ett fortsatt offensivt arbete med att gestalta det offentliga rummet.

Naturligtvis kan det vara politisk sprängkraft att gestalta det offentliga rummet, men konst skall utmana och provocera, det skall helt enkelt skapa mening och innehåll för alla.

får två artiklar i dagens HD. Både nöjesavdelningen och kulturredaktionen skriver om Helsingborg (hjärta) Malmö. Finns det skillnader om vad tidningens olika redaktioner tycker om utställningen? Läs gärna själv och jämför på länkarna http://hd.se/noje/2009/05/29/helsingborg-malmoe/ och

http://hd.se/kultur/konst/2009/05/29/kryptiskt-urval/ .....

Som sagt det finns alltid olika uppfattningar om kultur...

Dessutom står det följande i en annan text om Dunkers. En nyhet som ni redan visste om, eftersom ni följer bloggen här noga: "Nästa år kommer Dunkers Kulturhus ha en retrospektiv utställning över Marianne Lindberg De Geers konstnärsskap."

Vidare finns det återkommande argumentet att Kulturnämnden i Helsingborg kan lösa alla världens problem.

Den 8 juni kommer framtidsprogrammet för rörlig bild att presenteras och kanske får vi se om utredaren har en lösning på nedanstående problem:

"Vad som återstår är att se om Kulturnämnden kan fixa biografsituationen i Helsingborg till dess."

inom kultur och konst. Idag gäller det att ladda inför ett intensivt veckoslut. Imorgon fredag är det förhandsvisning på ÅT SOLSIDAN på Sofiero. (Se länken www.sofiero.se/templates/StandardPage.aspx?id=69632&epslanguage=SV).

Därefter blir det Dunkers och Malmö/Helsingborg som kulturchef Kerstin Hassner inviger... (Länken är: www.dunkerskulturhus.se/templates/StandardPage.aspx?id=62437&epslanguage=SV) som sommarens stora utställning tillsammans med Hands on på Dunkers.

Sedan på lördag är det naturligtvis återinvigningen av David-statyn. (Se länk: www.helsingborg.se/templates/StandardPage.aspx?id=71099&epslanguage=SV)

Kommer du till Dunkers på fredag och Stortorget på lördag?

Om du vill förbereda dig redan nu på höstens utställning på Dunkers, går det bra att följa Bengt Adlers på hans resa in i Dekadens. Konstintendenten Bengt Adlers utforskar det vackra förfallet inför höstens stora händelse på Dunkers kulturhus. Det är ett hårt jobb, men Adlers offrar sig för vår skull. Följ hans tankar och rapporter i Dekadensbloggen.  dekadens.mittkulturkort.se

Tja, informationen om det nya sprider sig och om du missade inslaget i TV4 nyheterna om "Unga från förorten lockas till Dunkers" går det fortfarande att se på nätet. Intressant och viktigt arbete...

På lördag återfår David sin rättmätiga plats i det offentliga stadsrummet, efter 83 år av skamlig förvisning till baksidan på Vikingsberg.

Det har diskuterats vid flera tillfällen om att flytta tillbaka David. (http://hd.se/kultur/2008/05/31/debatt-den-foervisade-david/) På lörsdag kl 13.00-14.00 är det dags att avtäcka David igen.

Det känns historiskt att få vara med och återbringa David till sin rätt plats, 83 år sedan....

på Sundsgården och debatterat amatörteater och amatörkultur... Intressant och givande. Många tankar om hur Helsingborg kan förbättra och utveckla denna sida... Snart Robinson, vem blir utröstad idag? Tyvärr krockar det med The 90's - ett försvarstal.
 http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=286&a=496873

Välkommen på kulturseminarium lördagen den 23 maj!

Seminariet hålls på Sundsgårdens Folkhögskola av Ingvar Rimshult tillsammans med Anders Lundström, verksamhetschef för Teater Arken respektive Kulturnämndsordförande i Helsingborg, som en del av Sundsgårdens/Teater Arkens teaterfestival Frotté.

Vi ser gärna att vi kan bredda intresset så mycket som möjligt i Helsingborg såväl för våra föreställningar på festivalen som för festivalens tema - The Swedish syndrome. Temat kommer i första hand till uttryck på seminariet

.Seminariet börjar kl. 16.30 och i sal Öresalen och pågår i ca en timma, med möjlighet till fortsatt samtal efteråt.

FRÅGOR ATT SAMTALA OM

1.       VAD MENAS MED AMATÖRKULTUR PÅ TEATEROMRÅDET?

2.       VAR FINNS HELSINGBORGS AMATÖRKULTUR PÅ TEATEROMRÅDET?

3.       FINNS DET EN FRAMTID FÖR DEMOKRATISK FÖRENINGSVERKSAMHET PÅ TEATEROMRÅDET?

4.       OM VI AVVECKLAR DEN ORGANISATIONSFORMEN – VAD GÅR FÖRLORAT? SPELAR DET NÅGON ROLL FÖR NÅGON (Teater Arken klarar sig alltid, men spelar det någon roll för samhället)?

Tanken med seminariet är att det skall vara ett enkelt samtal om dessa frågor. Har du frågor så kontakta Charly Wassberg Borbos, 042-193866

The swedish syndrome - främling i min egen ark! 

I Sverige har den svenska modellen av demokrati byggts upp kring idéer som samförstånd och samarbete. Organisatoriskt har folkrörelserna med folkbildningen spelat en viktig roll. Det idéburna föreningslivet har utgjort inskolningen till samhällets demokratiska beslutsfattande. Idag ser det ut som att just de idéburna organisationerna i de flesta fall har spelat ut denna sin gamla roll i Sverige. Om föreningarna finns kvar så fungerar de dåligt eller har omstrukturerats efter de nya förhållandena. Detta gäller framför allt följande:·        

Det finns inte längre MEDLEMMAR som har dubbelrollen av att såväl producera som konsumera föreningens verksamhet och därmed också tar ett helhetsansvar för den. ·        

Idag finns även i det traditionella föreningslivet allt fler KUNDER som ställer krav på PROFESSIONELLA ANSTÄLLDA som tillhandahåller efterfrågade verksamheter mot betalning.·        

Antalet FÖRTROENDEVALDA har på mycket kort tid rasat till i många fall tiondelen av det som gällde förr. Det är svårt intill omöjligt att få människor, särskilt unga, att ta ansvar i ett styrelsearbete som det ställs allt mer kvalificerade krav på.  I bakgrunden för denna utveckling ser vi företeelser som:·        

Samhället har drivit på en utveckling mot HÖGRE KOMPETENS inom alla områden. Därmed faller möjligheten och intresset för ideellt arbete undan. Detta gäller på olika sätt inom olika områden, men mycket tydligt inom teaterområdet.·        

Samhället karakteriseras av ett ÖVERUTBUD av alla varor och tjänster. Det gäller inte minst inom kultursektorn. Föreningslivet är synnerligen beroende av att det rådet en BRIST som man tillsammans beslutar sig för att försöka avhjälpa.·    

Vi befinner oss i en GLOBALISERAD värld där man inte konkurrerar på en LOKAL marknad utan även med ett utbud på global nivå. Varför köpa en CD med musik från Helsingborg om det finns något bättre från USA att tanka ner på internet?  

Att beklaga denna utveckling är att lida under ”the SWEDISH SYNDROME”. I andra länder har det aldrig funnits folkrörelser som i Sverige, aldrig folkbildning som i Sverige och man har alltså inte alls samma uppfattning om vad den representativa demokratin står för. Därför tycker man att denna svenska sjuka är obegriplig. Det tycker numera de flesta svenska också.I Teater Arken är vi några stycken som varit och är engagerade såväl på riks som distriktsnivå inom Amatörteaterns Riksförbund, ATR. ATR är en idéburen svensk folkrörelse, kanske en av de yngsta. Vi ser ovanstående utveckling mycket tydligt och ser att samma sak sker inom andra idéburna organisationer. Vi står inför en vändpunkt. Som så ofta med färgfläckarna på RUBIKS kub, råder en kaotisk situation. Vi skulle vilja få lite ordning ”i vårt eget hem”.   

Teater Arken Örbyvägen 12255 92 Helsingborg

042-193865/042-193866 www.TeaterArken.se