Anders Lundstr�ms blogg om viktiga och oviktiga saker.

Familjecentraler �r en vinst f�r alla!

Wed, 08 Feb 2012 19:19:00 +0100

Familjecentraler �r en vinst f�r alla! s� skriver tre kristdemokrater�inf�r invigningen imorgon torsdag av Helsingborgs sj�tte familjecentral. Mellan 13-15 har Capio S�dergatan �ppet hus kopplat till invigning. Jag kommer att vara d�r....

�

Familjen �r en av det civila samh�llets grundl�ggande best�ndsdelar. I familjen v�xer barn upp och formas till samh�llsmedborgare. I en familj som fungerar v�l �verf�rs sunda normer och v�rderingar, som ligger till grund f�r barnets utveckling av medm�nsklighet och r�ttsk�nsla. Familjer kan dock se olika ut och ha olika f�ruts�ttningar. �ven en stabil relation uts�tts f�r stora p�frestningar i samband med den stora omst�llning det inneb�r att f� barn. Inte s� f� f�r�ldrar saknar av olika orsaker det sociala n�t som i g�ngna tider utgjorde ett sj�lvklart st�d i f�r�ldraskapet. D�rf�r beh�vs familjecentraler d�r familjen kan tr�ffa barnmorskan/distriktssk�terskan, f�rskoll�raren och socialsekreteraren p� samma st�lle.

Idag invigs Helsingborgs sj�tte familjecentral efter initiativ av Kristdemokraterna och Trekl�vern. Denna g�ng �r det p� S�dergatan. Familjecentraler handlar inte om att �ka kostnaderna f�r samh�llet. Det handlar om att ge familjerna det st�d de beh�ver f�r att orka och kunna vara bra f�r�ldrar och det handlar om att hitta de barn och f�r�ldrar som beh�ver ett s�rskilt st�d. Familjecentraler �r en vinst f�r alla.

Under olika faser av barnets uppv�xt kan f�r�ldraskapet upplevas tungt, kanske �verm�ktigt. Forskning har visat att stress pga arbetsl�shet, fysisk eller psykisk sjukdom eller missbruk hos f�r�ldrar utg�r stora p�frestningar p� barn. Barn som v�xer upp under pressade f�rh�llanden l�per �kad risk att ta skada p� olika s�tt. Det �r d� viktigt att samh�llet erbjuder st�d till s�dana familjer. Det �r av stor vikt att tidigt uppt�cka familjer och barn som �r i behov av s�rskilt st�d. D�r spelar exempelvis regionens m�dra- och barnh�lsov�rd en betydelsefull roll. Med bredare samverkan mellan personal med olika kompetenser kan dock st�det bli �nnu effektivare, utan att f�r den skull driva upp kostnaderna i n�gon h�gre grad. Ur ett preventivt perspektiv �r det snarast att se som en investering.

Birgitta S�dertun (KD) regionr�d, Region Sk�ne

Lars Thunberg (KD) kommunalr�d, Helsingborgs stad

Anders Lundstr�m (KD) Socialn�mndsordf�rande i Helsingborgs stad �

B�sta bes�kssiffror p� bloggen sedan ....

Thu, 02 Feb 2012 11:05:00 +0100

januari 2011. Tja, 268 unika bes�k p� en m�nad �r det bra eller d�ligt?

Barnfattigdomen m�ste bek�mpas....

Tue, 31 Jan 2012 09:20:00 +0100

men det f�r inte bara handla om kronor och �ren. D�rf�r skriver ledande f�retr�dare inom Kristdemokraterna i Helsingborg att det kr�vs ett helhetsgrepp: "Tyv�rr fokuserar Socialdemokraterna m�nga g�nger bara p� den materiella standarden f�r v�ra barn" L�s artikeln p� l�nken:�� http://hd.se/ledare/2012/01/31/det-kravs-helhetsgrepp/

S�h�r skriver KDU i sin rapport: "Skaffa dig ett liv!" http://www.kdu.se/Politik/~/media/Subsite/kduriks/pdf/Skaffa%20dig%20ett%20livrapport%20KDU%202012.ashx�(H�ller inte med allt, men det finns ett antal viktiga st�llningstaganden i rapporten att diskutera vidare.)

Familj

Att barn och unga ges r�tten att v�xa upp i v�lfungerade, trygga och sammanh�llna familjer �r grunden f�r ett tryggt samh�lle. Trots detta finns det krafter som ropar "d�d �t familjen". Dessa m�ste i alla l�gen utg�ra Kristdemokraternas fr�msta politiska motst�ndare. V�rt fokus b�r ligga p� att st� upp f�r familjen och st�rka dess roll i samh�llet. Genom st�rkt privatekonomi och mer valfrihet inom v�lf�rden kan vi f�renkla familjers vardag och flytta mer makt fr�n de politiska sammantr�desrummen till k�ksborden. S� skapar vi f�ruts�ttningar f�r att fler ska vilja axla det betydelsefulla ansvaret att bli f�r�ldrar och att bilda familj. Att familjeperspektivet �verhuvudtaget finns med i Alliansens politik �r Kristdemokraternas f�rtj�nst och det �r d�rf�r av yttersta vikt att partiet �ven framgent �r drivande p� det familjepolitiska omr�det. V�ra f�rslag:

S�nk skatten f�r vanligt folk!

Barn som v�xer upp i sammanh�llna familjer m�r generellt sett b�ttre under sin uppv�xt och klarar sig b�ttre n�r de sj�lva blir vuxna. M�nga barnfamiljer har sv�rt att f� ekonomi och familjeliv att g� ihop och det �kar risken f�r s�v�l gr�l och konflikter som skilsm�ssor. F�r att verkligen underl�tta barnfamiljernas vardag och st�rka deras ekonomi b�r Kristdemokraterna vara drivande i arbetet f�r fortsatta skattes�nkningar f�r verklighetens folk.

Inf�r ett skatteavdrag f�r barnfamiljer!

F�r att ytterligare underl�tta f�r barnfamiljer p� det ekonomiska planet b�r Kristdemokraterna arbeta f�r ett nytt skatteavdrag f�r familjer – ett barnavdrag – om minst 50 000 kronor per barn.

Inf�r frivillig sambeskattning!

Kristdemokraterna b�r arbeta f�r inf�randet av frivillig sambeskattning. Det skulle ge �kad flexibilitet och egenmakt f�r landets familjer. Vi m�ste f� bukt med alla de skilsm�ssor som skapats av bidragsf�llor och v�rldens h�gsta skattetryck!

Inf�r ett barnkonto ist�llet f�r dagens alla bidragssystem!

Idag finns en rad olika st�d som betalas ut till de som blir f�r�ldrar; adoptionsbidrag, f�r�ldrapenning, tillf�llig f�r�ldrapenning samt barnbidrag och tillh�rande flerbarnstill�gg. Detta �r ett alltf�r spretigt system. D�rf�r b�r alla dessa bidrag ers�ttas med ett barnkonto som f�r�ldrarna sj�lva kan disponera �ver. En familj kan d� sj�lva besluta hur f�r�ldrarnas tid hemma med barnen ska f�rdelas, ta initiativ till ett f�r�ldrakooperativ eller finansiera en kommunal f�rskoleplats exempelvis.

Etablera fler familjecentraler!

M�nga unga f�r�ldrar kan vittna om att de k�nner sig ensamma i sin f�r�ldraroll. De har inte s�llan ett stort behov av att bygga upp ett n�tverk omkring sig och de b�r ofta p� en �nskan om att tr�ffa nya v�nner som de kan samtala och utbyta erfarenheter med. Samtidigt finns ett behov av st�d fr�n det offentliga i form av barnav�rdcentraler och f�r�ldrautbildningar. Kristdemokraterna b�r d�rf�r arbeta f�r att �ka antalet familjecentraler, med olika former av kompetens under samma tak.

Skola och h�gre utbildning

Skolan �r en av de platser d�r barn och unga spenderar en stor del av sin vakna tid. Det �r d�r kunskap f�rmedlas och livsl�nga v�nskapsband knyts. Skolans uppgift �r att ge eleverna verktyg att klara dagens och framtidens vardag, att f�rmedla v�rderingar och normer samt att h�ja bildningsniv�n bland vanliga m�nniskor. Skolan �r en plats som ska ge m�nniskor f�ruts�ttningar att skaffa sig ett liv – efter sina egna villkor. M�nga yrken kr�ver i dag n�gon form av eftergymnasial utbildning. D�rf�r ska b�de arbetsmarknadsanknytningen och bildningstanken vara ledstj�rnor f�r den h�gre utbildningen.

V�ra f�rslag:

Uppmuntra fler att starta friskolor!

En m�ngfald av skolor och ett stort m�tt av valfrihet �r bra f�r kvaliteten i undervisningen! Samtidigt som det �r viktigt att det st�lls krav p� de akt�rer som vill starta en friskola, �r det lika viktigt att frist�ende alternativ uppmuntras. Alltf�r strikta bed�mningar fr�n Skolinspektionens sida riskerar att begr�nsa m�ngfalden och valfriheten. Kristdemokraterna b�r i alla l�gen st� upp som en garant f�r friskolorna och det fria skolvalet.

Nolltolerans mot mobbning ska r�da!

Enligt organisationen Friends �r 50 000 skolbarn i Sverige idag mobbade. Samtidigt ser vi hur barns och ungas psykiska h�lsa blir allt s�mre och hur sj�lvmorden bland unga skjuter i h�jden. Vid f�rekomst av mobbning m�ste det i varje l�ge vara den som mobbar som ska tvingas byta skola, i de fall detta �r n�dv�ndigt. Sj�lvklart kan tyckas, men fortfarande kommer med stor regelbundenhet historier som talar om motsatsen. Det �r oacceptabelt!

Slopa fribeloppet i studiemedelssystemet!

Ett problem som drabbar m�nga ungdomar som studerar �r de regler som Centrala studiest�dsn�mnden (CSN) s�tter upp och som begr�nsar hur mycket studenter f�r jobba vid sidan av sina studier utan att r�tten till studiest�d f�rsvinner. Detta har drabbat m�nga flitiga ungdomar h�rt. Kristdemokraterna b�r aktivt arbeta f�r att alla studenter ska f� jobba s� mycket de vill vid sidan om sina studier.

Reformera arbetss�ttet f�r v�rdegrundsarbetet!

En kristdemokratisk skolpolitik b�r utg� ifr�n att v�rdegrunden �r n�got universellt, som syftar till att skapa gemenskap mellan m�nniskor och utrusta unga med en etisk kompass. Ett lyckat v�rdegrundsarbete b�r vara en integrerad del av den ordinarie undervisningen och aktivt st�djas av ledningen p� en skola. F�r�ldraansvaret b�r betonas f�r barns och ungas fostran och v�rdegrundsarbetet i f�rsta hand bedrivas i samarbete med hem och familj.

Erbjud m�jlighet till studier som �verstiger 60 hp per �r!

En viktig m�ls�ttning f�r utbildningspolitiken b�r vara att ge studenterna �kade m�jligheter att p�verka utbildningens utformning. F�r att kunna f�rkorta utbildningstiden, och d�rigenom n� arbetsmarknaden tidigare, b�r studenterna kunna v�lja att f�rv�rva fler �n 60 h�gskolepo�ng per �r och i st�rre utstr�ckning �n idag tillgodog�ra sig relevant utbildning under somrarna.

Ungdomsarbetsl�shet

Sverige har under l�ng tid haft en mycket h�g arbetsl�shet bland ungdomar. Ungdomsarbetsl�sheten bland personer yngre �n 25 �r uppgick under det andra kvartalet 2011 till drygt 22 procent (Eurostat), vilket kan j�mf�ras med arbetsl�sheten i resten av befolkningen som samma period l�g p� 8,2 procent.

Arbete �r helt avg�rande f�r att m�nniskor ska kunna skaffa sig ett bra liv. Nyckeln till en fortsatt god v�lf�rd och fler jobb �t unga stavas inte mer bidrag och arbetsmarknadspolitiska �tg�rder, utan kraftfulla satsningar och effektiva reformer f�r ett mer f�retagsamt Sverige.V�ra f�rslag:

Stoppa turordningsreglerna i lagen om anst�llningsskydd!

Kristdemokraterna m�ste arbeta f�r att stoppa diskrimineringen av unga p� arbetsmarknaden genom att avskaffa turordningsreglerna i lagen om anst�llningsskydd (LAS). Dessa regler �r i m�nga avseenden or�ttvisa och bidrar till att h�lla b�de unga och invandrare utanf�r arbetsmarknaden.

Forts�tt s�nka arbetsgivaravgifterna f�r sm� f�retag!

Kristdemokraterna m�ste forts�tta underl�tta f�r f�retag att v�xa. Ett viktigt led i det arbetet �r att g�ra det billigare att anst�lla. Alliansregeringens reducering av arbetsgivaravgiften f�r personer under 26 �r �r viktig att beh�lla. D�rut�ver b�r en s�rskilt riktad s�nkning av arbetsgivaravgiften genomf�ras f�r landets sm�f�retagare.

Avskaffa sjukl�neansvaret f�r sm�f�retagare!

God l�nsamhet �r viktigt f�r att landets sm�f�retag ska kunna v�xa och erbjuda jobb �t Sveriges unga. Viktigt �r ocks� att riskerna med att driva f�retag h�lls p� en rimlig niv�. M�nniskor m�ste v�ga f�rverkliga sina dr�mmar genom att starta eget. F�r att minska dessa risker b�r Kristdemokraterna arbeta f�r att slopa sjukl�neansvaret f�r landets sm�f�retagare. Detta ansvar borde ist�llet ligga p� staten.

Bort med 3:12-reglerna!

Kristdemokraterna borde verka f�r ett avskaffande av de s� kallade 3:12-reglerna som reglerar m�jligheterna f�r personer som driver f�mansbolag att f�rdela inkomster mellan h�gre beskattad arbetsinkomst och l�gre beskattad kapitalinkomst. F�mansbolagen borde i st�rre utstr�ckning f� sk�rda frukten av sitt slit och risktagande.

Bort med v�rnskatten!

M�nniskor i Sverige h�r fortfarande till de som �r bland de minst ben�gna att starta f�retag, enligt en global unders�kning fr�n Entrepren�rskapsforum (2011). F�r att f� fler intresserade av att bli f�retagare beh�ver Kristdemokraterna presentera ordentliga reformer som �kar f�rtj�nsten f�r den som driver f�retag. Regeringen m�ste avskaffa den omoraliska v�rnskatten, som inte �r n�gonting annat �n en straffskatt p� flit, f�retagande och utbildning.

Ungdomsbrottslighet

Enligt den senaste nationella trygghetsunders�kningen fr�n Brottsf�rebyggande r�det (Br�) uppger 24 procent av Sveriges befolkning (16–79 �r) att antingen de sj�lva eller n�gon annan i hush�llet har utsatts f�r brott n�gon g�ng under det senaste �ret. Var fj�rde k�nner sig ocks� otrygg n�r han eller hon g�r genom sin stadsdel efter m�rkrets inbrott. Brottsligheten och otryggheten �r ett reellt problem i Sverige idag.

Unga m�nniskor �r ofta utsatta f�r brott samtidigt som ocks� f�r�varna �r unga, s�rskilt n�r det g�ller v�lds- och sexualbrott. Att f�nga upp unga m�nniskor "p� glid", samtidigt som den brottslighet som faktiskt existerar bek�mpas, �r nyckeln till en lyckad r�ttspolitik. Vi f�r heller inte gl�mma brottsoffren. Det finns saker som �kar risken f�r att n�gon ska beg� ett brott, men ytterst har alla ett ansvar f�r sina handlingar. Brottsoffret f�rtj�nar uppr�ttelse och r�ttvisa.

V�ra f�rslag:

Fler poliser som syns p� stan!

Statens mest grundl�ggande uppgift �r att garantera medborgarnas s�kerhet. Forskning visar ocks� att fler poliser som syns p� gator och torg minskar brottsligheten p� platser som �r extra brottsutsatta. Dessutom skapas en k�nsla av trygghet d� fler poliser �r synliga p� stan. Sedan Alliansen tog �ver makten i Sverige har antalet poliser �kat fr�n 17 000 till 20 000. Detta �r bra, men vi unga kristdemokrater vill p� sikt se dubbelt s� m�nga poliser i Sverige, f�r att �ka tryggheten i samh�llet.

Alla brott ska utredas!

F�r att m�nniskor ska k�nna f�rtroende f�r r�ttstaten kr�vs att man upplever det som verkningsfullt att anm�la brott. D�rf�r b�r polisen b�de ges resurser och organiseras effektivare, s� att alla brott som anm�ls kan utredas. Detta �r extra viktigt i de fall d� f�r�varen �r ung, s� att fler kan hindras fr�n forts�tta p� en kriminell bana.

Avskaffa straffrabatten!

I Sverige finns en r�ttstradition av att ge "m�ngdrabatt" p� straffen f�r kriminella som beg�tt flera brott. Detta �r oetiskt och en grov kr�nkning mot alla de brottsoffer som f�rtj�nar uppr�ttelse. De som beg�r brott m�ste f� ta konsekvenserna av sina handlingar.

Bort med 2/3-frigivningen!

Den som d�mts f�r ett brott ska ocks� avtj�na sitt straff. Den praxis som finns i det svenska r�ttsystemet om att frige en brottsling som avtj�nat endast tv� tredjedelar av sitt straff �r d�rf�r orimlig. Praxis b�r ist�llet bli att hela straffet ska avtj�nas f�r att p�f�ljder ska ha n�gon effekt och etiskt v�rde.

St�rk f�r�ldraansvaret – tvinga dem att vara med p� r�tteg�ngar!

Trasiga familjer och f�r�ldrar som inte tar ansvar f�r sina barn �r m�nga g�nger en orsak till att m�nniskor b�rjar beg� brott. D�rf�r b�r staten s�nda tydliga signaler om att f�r�ldraansvaret ska st�rkas. F�r�ldrar ska tvingas n�rvara vid r�tteg�ngar n�r f�r�varen �r minder�rig.

Andra viktiga omr�den

Bostadspolitik

En h�llbar bostadssituation �r i h�sta grad en fr�ga med ungdomspolitiska implikationer. M�nga ungdomar och yngre vuxna kan till f�ljd av h�ga boendekostnader och bostadsbrist inte skaffa sig en egen bostad och f�r sv�rare att bilda familj. Grunden i en h�llbar bostadspolitik, i st�derna och p� landsbygden, m�ste vara att g�ra det l�nsammare att b�de bygga och f�rvalta fastigheter. En �verg�ng till ett system som i h�gre grad tar h�nsyn till marknadspriser �r d�rf�r n�dv�ndigt.

F�r att tillg�ngligg�ra mer av de befintliga bost�derna m�ste andrahandsuthyrning underl�ttas. Detta skulle kunna ske genom att hyresinkomstskatten s�nktes men ocks� genom att fler bostadsr�tter omvandlas till �garl�genheter. F�r m�nga studenter �r bostadssituationen speciellt pressande och flera viktiga reformer finns h�r att g�ra. Att till�ta universitet att �ga fastigheter skulle vara ett viktigt s�tt att involvera studentk�rerna, och studenterna sj�lva, i bostadsf�rvaltningen. Speciellt f�r att underl�tta byggnationen av studentbost�der b�r �ven byggnormen reformeras s� att f�r studenter ofta on�diga krav som till exempel antal parkeringsplatser kan �ndras.

Ungas psykiska h�lsa

F�rebyggandet av den psykiska oh�lsans utbredning bland ungdomar �r en avg�rande fr�ga att prioritera n�r barns och ungdomars goda uppv�xtvillkor ska sl�s fast. Den r�dande situationen p� omr�det g�r snabbt i fel riktning och med stegrande sj�lvmordstal och sj�lvskadebeteende bland unga �r snabba �tg�rder p� omr�det n�dv�ndiga.

Skolmilj�n �r den plats d�r ungdomar tillbringar st�rsta delen av sin tid och d�rf�r �r ett fortsatt utvecklande av det skyddsn�t som skolan erbjuder ytterst viktigt. En starkt �kad kuratorst�thet spelar h�r en stor roll och denna niv� b�r j�mst�llas med kraven p� skolsk�tersken�rvaro. Skolans f�rebyggande arbete och upplysningsverksamhet mot droganv�ndning samt dess negativa inverkan p� den psykiska h�lsan b�r �ven kunna f�rdjupas ytterligare.

Civilsamh�llet

M�nniskan �r av sin natur en gemenskapst�rstande varelse. I det civila samh�llet finns f�ruts�ttningar f�r en �kad gemenskap. Det �r en skola i livet f�r m�nga unga m�nniskor som d�r till�ts att v�xa. M�nga �r de som i olika delar av civilsamh�llet �vat upp sin sociala f�rm�ga, f�tt uppleva k�nslan av kamratskap, f�tt pr�va p� hur man arbetar tillsammans i ett lag och l�ra sig betydelsen av ett gott uppf�rande. Ett livskraftigt civilt samh�lle bidrar till en gemensam etik och tydliga v�rderingar. D�rf�r m�ste regeringen g� vidare och f�rb�ttra f�ruts�ttningarna ytterligare f�r den ideella sektorn.

Politik handlar inte minst om att s�nda signaler. Det d�rf�r gl�djande att civilsamh�llets roll uppv�rderats genom den avdragsr�tt f�r ideella g�vor som inf�rdes vid �rsskiftet. Vi kan dock inte vara n�jda h�r. Avdragsr�tten b�r i framtiden �ven omfatta f�retag, h�gre g�vobelopp samt g�vor till fler delar av civilsamh�llet, s�som idrottsf�reningar och kulturverksamheter.

Avslutning

Kristdemokraterna befinner sig i ett besv�rligt l�ge. Partiet har backat i fem raka val och i opinionsunders�kningarna befinner partiet sig under fyraprocentsp�rren betydligt oftare �n �ver densamma. Flera olika faktorer ligger bakom dessa problem. Under l�ng tid har partiet vacklat mellan olika politiska inriktningar och slogans samtidigt som det varit sv�rt att engagera partifolket runtom i landet. Nu �r tid att �ndra p� detta.

Kristdemokraterna fyller alltj�mt en v�ldigt viktig funktion i svensk politik. Partiet st�r f�r ett samh�lle byggt p� en fast etisk grund och betonar betydelsen av gemenskap i stabila familjer och ett starkt civilsamh�lle. Partiet st�r upp f�r m�nniskans frihet och det personliga ansvar som var och en har f�r sitt liv och sina handlingar. Politiken baseras p� v�rderingar som st�tt sig i tusentals �r.

Under h�sten och vintern har interna stridigheter st�tt i fokus f�r partiets verksamhet. Det har av naturliga sk�l st�llt Kristdemokraternas externa arbete lite grand i skuggan, men de senaste m�nadernas partiledardiskussion har likv�l varit n�dv�ndig. D� val har h�llits och klubban fallit i V�ster�s den 28 januari �r det icke desto mindre viktigt att fokus riktas p� framtiden och att alla arbetar tillsammans f�r starka valr�relser och goda valresultat 2010. KDU vill vara med i det arbetet och denna rapport ska ses som ett f�rsta konstruktivt inspel i debatten.

Nu �r det upp till oss sj�lva att bevisa att Kristdemokraterna �r en kraft att r�kna med i svensk politik.

Hemma efter tv� dagar i V�ster�s....

Sun, 29 Jan 2012 23:19:00 +0100

Efter tv� intensiva dagar i V�ster�s b�rjar man s� att landa. Huvudakten var v�l dock det extra rikstinget som varade l�ngt ut p� natten. Talarlistor var l�nga och voteringarna m�nga. G�ran H�gglund fick ett 70%igt st�d. Det �r dock aldrig bra om en ledare/chef/h�rf�rare inte har ett 100%igt st�d ifr�n massorna. Nu �r det som det �r och Kristdemokraterna har en plats i svensk och internationell politik. Det mest positiva var dock alla trevliga, duktiga och engagerade KDU-are som har framtiden f�r sig inom Kristdemokraterna. Det skall bli intressant och f�lja flera av dem. Jag �r imponerad.

I veckan kommer jag att avsluta min tj�nst som arkivarie vid LU (f�r tillf�llet) och �ter bli politiker p� heltid. Tja, 50% f�rtroendevald och 50% politisk sekreterare f�r Kristdemokraterna i Region Sk�ne. Det skall bli intressant att f�rs�ka utveckla, f�rb�ttra och vinna val f�r Kristdemokraterna. Som m�nga s�ger, det kan bara g� upp�t.

N�sta �rs kommun- och landstingsdagar kommer bli Helsingborg. F�lj arbetet och planeringen p�: www.facebook.com/Helsingborg2013

�

vecka 4 - 2012 - detta har h�nt...

Mon, 23 Jan 2012 12:19:00 +0100

och kommer att h�nda inom snar famtid.

Ja, helgen har varit Juholts, utan att �verdriva kanske. Till och med p� HD:s kultursidor kryper diskussionen in om politiska f�retr�dares l�mplighet och eventuella vandel. Det �r n�gra veckor sedan jag bloggade p� sidan. Mycket har h�nt. Bland annat �r det nu klart att jag fr�n och med den 1 februari skall �ter tj�nstg�ra s�som politisk sekreterare f�r Kristdemokraterna i Region Sk�ne. Det inneb�r att jag �nnu en mandatperiod skall �ga mig helt �t politik. Denna g�ng blir det dock mer inriktat p� social- och folkh�lsopolitik �n kulturpolitik. �ven om jag g�rna har synpunkter inom det omr�det ocks�.

Kul att en bloggare p� HD �ntligen har velat ha lite fakta om kulturkostnaderna i Helsingborg. Redan f�rra mandatperioden f�rs�kte jag informera, men ack d� gick det inte. Sp�nnande ocks� att det kulturpolitiska programmet s�gas i tidningen. Under flera �r har ju det efterfr�gat en l�ngsiktighet och diskussion om inriktning. Nu n�r detta sker - skall fokus helt pl�tsligt ligga p� nuet, inget framtiden. Tja, det �r alltid l�tt att sitta p� l�ktaren och ha �sikter. Kom in i matchen ist�llet, �r mitt r�d...

Sedan f�rra blogginl�gget har ock� en heml�shetsr�kningen presenterats p� nationell niv�. Siffrorna �r inte roliga men arbete p�g�r hela tiden f�r att g�ra saker b�ttre. Helt enkelt handlar det om�att bek�mpa heml�sheten med alla tillg�ngliga medel - p� torsdag inleds arbetet i Helsingborg med en f�rsta tr�ff f�r ledande politiker som tillsammans skall ta fram en �vrgripande strategi (som sedan skall till kommunfullm�ktige f�r beslut.) Regeringens samordare Anefur �r inbjuden till Helsingborg och den 30 mars h�ller Per Eriksson, rektor LU en konferens d�r Bostad F�rst kommer att diskuteras. �Kolla in l�nken: www.soch.lu.se/forskning/bostad-foerst�- f�r mer information om detta. I februari kommer Helsingborgs stad g�ra sin �rliga r�kning - �terkommer s�kert i denna fr�ga ocks�.

I helgen var det en artikel i HD kring Raml�sag�rden och ett socialt boende d�r. L�ste idag igenom �sikterna som hd.se sl�pper igenom. Kanske �r n�ttrollen m�nga, men mycket spricker i solen. P� torsdag eftermiddag�skall vi tr�ffa skolledningen p� Raml�sa Friskola f�r att diskutera ett uppl�gg kring informationsinsatser i omr�det. Hoppas p� konstruktiva och givande diskussioner kring detta. �terkommer i fr�gan.

P� fredag �ker jag till V�ster�s tillsammans med 1200 andra kristdemokrater. D� kommer det ocks� vara ett extra riksting. Vem som �r Kristdemokraternas partiledare p� s�ndag �terst�r att se. N�sta �rs kommun- och landstingsdagar kommer i alla fall�att avh�llas den 25-26 januari. Platsen �r �n s� l�nge hemlig (presenteras p� l�rdag vid 13.00-tiden), men det kommer bli en stor �verraskning n�r staden presenteras. Jag gillar valet stort....

Idag klockan 10.00 idag presenterar .....

Tue, 10 Jan 2012 08:46:00 +0100

Socialstyrelsen den senaste heml�shetsr�kningen i Sverige. Naturigtvis kommer den f� stor uppm�rksamhet. Helsingborg jobbar vi aktivt med dessa fr�gor och under 2012 kommer kommunfullm�ktige anta en strategi f�r hur vi inom Helsingborgs stad gemensamt kan bek�mpa heml�sheten. Redan nu har vi bjudit in regeringens heml�shetssamordnare till Helsingborg. F�rhoppningsvis kommer han till Helsingborg i mars, d� vi kommit l�ngre i arbetet med strategin. Ett s�tt att bek�mpa heml�sheten �r att satsa p� Bostad F�rst, vilket Helsingborg sedan 2010 g�r.

L�t oss nu se rapporten och jag �terkommer snarst med kommentarer, synpunkter och kanske n�gra id�er om hur vi tillsammans kan bek�mpa detta komplexa problem.....

19993 bloggbes�kare....

Wed, 04 Jan 2012 12:41:00 +0100

sedan starten juni 2007 till och med 31 dec 2010. Nu har allts� bloggen haft �ver 20000 unika bes�kare (om man r�knar med de f�rsta dagarna p� 2012)�sedan starten. Ganska imponerande, tycker i alla fall jag....

Under 2011 hade bloggen 2432 bes�kare och det ger ett snitt p� 202,6 per m�nad. Ambitionen �r att under 2012 ha minst 3000 bes�k - vilket ger ett snitt p� 250/m�nad. Tror du det �r m�jligt? H�r kommer su kunna f�lja det mesta.

Idag skriver jag i Helsingborgs Dagblad igen (http://hd.se/ledare/2012/01/04/vi-maste-ha-storre-ambitioner/). Och som alltid kunde du l�sa den f�rst h�r p� bloggen.

Nytt �r, nya f�ruts�ttningar....

Tue, 03 Jan 2012 12:47:00 +0100

Nu �r vi redan inne p� tredje dagen p� det nya �ret. Redan har kalendern b�rjat bli full av m�sten, kan-inte-missa-tider och ett antal roligheter. (�terkommer l�ngre fram med alla roligheter, du kommer inte att missa n�got!)

Vad kommer d� h�nda under 2012? Tja, det �r kanske sv�rt att sia om s�h�r inledningsvis. Dock finns det v�l n�gra tendenser, trender och i alla tecken i skyn om hur det kommer bli. F�r egen del ser jag framemot ett intensivt �r med m�nga sp�nnande m�ten, diskussioner, viktiga politiska beslut�och aha-upplevelser. T�nk om 2012 kunde bli �ret d� alla dr�mmar/f�rhoppningar slog in? F�rst m�ste vi d� ha ett antal dr�mmar att dr�mma om. Annars har man ju inget att f�rs�ka n�. Det �r som att f�rs�ka hoppa h�jdhopp utan n�gon ribba. Jag har min lista klar p� vad jag f�rv�ntar mig, har du din klar och nedskriven? Hur tror du att 2012 kommer att summeras om s�d�r 360 dagar? Skriv och ber�tta!!

Heml�sheten �r allas problem, inte bara Bj�rn O Anderbergs!

Fri, 30 Dec 2011 12:45:00 +0100

Som ett svar p� Bj�rn O Anderbergs "Sent ska syndaren vakna" (http://hd.se/ledare/2011/12/13/sent-ska-syndaren-vakna/)�- har jag nu skrivit en text (se nedan)�som f�rhoppningsvis ocks� publiceras i Helsingborgs Dagblad, n�gong�ng. Texten �r i alla fall skickad, men som vanlig l�ser du den f�rst h�r p� bloggen.

Redan den 14:e december skriv G�ran J�nsson (socialchef i Helsingborgs stad) p� sin blogg: http://goranjonsson.net/2011/12/14/den-av-eder-som-ar-utan-synd-kastar-forsta-stenen/�- s�h�r om Bj�rn O Anderbergs debattarikel.

�ven Kultur-S�ren tycks ha synpunkter ifr�gan (se http://hd.se/kultur/blogg/2011/12/13/aluma-%e2%80%a6-nej-faktum-%e2%80%93-och-helsingborgs-hemlosa/). Som vanligt kanske lite helt koll p� l�get, men vad�?�Kanske skall jag skicka ett mejl och f�rs�ka att reda ut det f�r S�ren, eller kanske inte? Har ju f�rs�kt ett antal g�nger tidigare utan att lyckats.

�

Heml�sheten �r allas problem, inte bara Bj�rn O Anderbergs!

Nu �r jul- och ny�rshelgerna �ver, men arbetet f�r att hj�lpa och st�tta de heml�sa forts�tter of�rtr�ttat inom Helsingborgs stad och Socialn�mnden. Kampanjen f�r att f� fler l�genheter till Bostad F�rst forts�tter�och redan den 1 januari 2012 kommer tv� heml�sa att flytta till�en�egna l�genheter tack f�r gener�sa�och godhj�rtade fastighets�gare som st�llt upp i december och h�rsammat stadens upprop. F�rhoppningsvis kommer det till flera under v�ren 2012 f�r�m�let f�r Bostad F�rst-projektet �r n�mligen 25 stycken l�genheter�senast 2013.

I slutet av januari kommer �ven�arbetet med att ta fram en stads�vergripande strategi s�tta ig�ng p� allvar. Denna skall s� sm�ningom diskuteras och beslutas i kommunfullm�ktige. F�r f�rsta g�ngen n�gonsin kommer kommunfullm�ktige ta ett inritningsbeslut om hur arbetet f�r alla verksamheter inom staden�skall tillsammans�bek�mpa heml�sheten i Helsingborg. Det �r n�mligen inte bara en fr�ga f�r Socialn�mnden, utan �r ocks� en fr�ga som handlar om�bostadsbyggande, arbetsmarknadsfr�gor och v�rdig v�rd till utsatta grupper i samh�llet.

Bostad F�rst, eller Pathway to Housing, som det heter i New York meddelade stolt dagarna f�re jul att ytterligare en familj hade f�tt en l�genhet, denna g�ng i Bronx, trots att Bj�rn O�Anderberg meddelat�att verksamheten avbrutits.�Hur som helst �r Bostad F�rst i Helsingborg�bara en del i l�sningen av heml�shetsproblematiken och det�kommer under l�ng tid beh�vas andra insatser och st�d�tg�rder ocks�. Alla heml�sa i Helsingborg kommer inte f� hj�lp via Bostad F�rst, om nu n�gon trodde det.

Heml�shet �r n�mligen ett komplicerat problem som beh�ver l�ngsiktighet, vetenskapliga angrepps�tt och v�rdighet. Att d� endast f�rs�ka hitta felaktigheter, brister och tillkortakommanden �r bara beklagligt och kontraproduktivt. L�t oss ist�llet med gemensamma krafter och efter bepr�vade och verkligen effektiva metoder en g�ng f�r alla f� bort heml�sheten ifr�n Helsingborgs gator och torg.

Jag �r �vertygad om att n�r f�rs�ksperioden �r �ver f�r Bostad F�rst-projektet 2013 kommer Helsingborgs stad att forts�tta satsa p� det. Det verkar som vi f�r f�rsta g�ngen hittat en metod som verkligen hj�lper och inte permanentar utanf�rskapet. Vi m�ste ha st�rre ambitioner �n att bara ordna tak f�r natten, vi vill hj�lpa dessa utsatta s� att de kan komma tillbaka till ett v�rdigt liv med egen f�rs�rjning och ett socialt n�tverk som inte �r destruktivt. �

Ibland kan man tro att Heml�sas hus och Bj�rn O�Anderberg�b�r hela b�rdan sj�lva att bek�mpa heml�sheten i Helsingborg�p� sina axlar, men s� �r det inte i verkligheten. Det finns m�nga akt�rer, b�de frivilligf�reningar och organisationer, som g�r storartade insatser utan att synas och h�ras i media. Ingen kan g�ra allt, men m�nga kan g�ra mycket - som det s� vackert heter.�L�t oss alla som �r besj�lade av att bek�mpa heml�sheten i Helsingborg hj�lpas �t och dra �t samma h�ll. I alla fall f�r de heml�sas skull.

Anders Lundstr�m (KD) socialn�mndsordf�rande i Helsingborgs stad

Nu �r det snart dags att inleda 2012 .....

Thu, 29 Dec 2011 01:12:00 +0100

�

men f�rst m�ste jag dock ber�tta om socialn�mndens sista m�te f�r 2011. T�nka sig att socialn�mnden var helt eniga om en stram, men ack s� viktig budget f�r 2012. Alla partier var eniga om att socialn�mnden i Helsingborg skall bli b�st i Sverige. Naturligtvis �r det h�gt st�llda m�l men med den viljeinriktningen k�nns det roligt att g� in i ett nytt �r, 2012.

�

I budgettexten som snart g�r att h�mta i stadens diarie besl�ts bland annat att satsa p� tre fokusomr�den f�r 2012:

�

Barnperspektivet

Tv�rsektoriellt arbete

Utveckla famtidens socialtj�nst

�

Det inneb�r bland annat f�rb�ttringar av utredningsdokumentationen, kommunikationen kring utredningarna och hur bem�tande av de mest utsatta kan bli b�ttre, men ocks� att Socialn�mnden skall bli en digital n�mnd, d�r alla handlingar skall, s� l�ngt det g�r, skickas och behandlas digitalt. Ja, m�nga trodde nog att det redan var s�. Nej, pappershanteringen �r den samma som p� 1900-talet. Inga tekniska framsteg har slagit rot �nnu inom denna f�rvaltning. Men nu skall det bli �ndring p� det. Det kostar mycket pengar att kopiera upp handlingarna, k�ra ut med dem med�vaktm�stare och sedan direkt efter m�tena kassera handlingarna i s�rskilda sekretesstunnor. Pengar som skall g� till hj�lpa och st�tta ist�llet f�r att g� till pappershantering. Besparingen �r f�rhoppningsvis stor och d� inte minst milj�m�ssig.

�

I budgettexten ger ocks� Socialn�mnden ett tydligt uppdrag att se �ver hur kommunikationen kan bli b�ttre. T�nk om alla som har kontakt med de sociala myndigheter enkelt, l�tt och snabbt kan f� hj�lp och st�d. M�nga �r historierna om hur sv�rt och otydligt det kan vara. Nu skall det helt enkelt bli b�ttre. Genom att tydligt fokusera p� detta omr�de, tror jag iallafall, kan socialf�rvaltningen bli �nnu effektiv med sina resurser.

�

Ropen skalla, SkolFam �t alla. Sedan Helsingborg startade f�r n�gra �r sedan med att satsa p� de familjehemsplacerade barnens skolg�ng har lysande resultat uppn�tts. Nu kommer alla att f� samma m�jlighet, det tycker jag �r bra.

�

N�gra ytterligare axplock ur budgettexten:

�

Socialn�mnden ser positivt p� sociala investeringsfonder och hoppas det blir verklighet i Helsingborg under 2013.

Ytterligare en familjecentral skall �ppnas i Helsingborg. Denna g�ng p� S�der i samarbete med Capio. Ett kristdemokratiskt vall�fte som nu genomf�rs. I like alot...

Ambitionen �r under 2012 att inleda arbetet med att starta ett mobilt resursteam inom vuxenverksamheten�som kan st�tta och hj�lpa utsatta olika typer av bostadssociala program.

�

Vad har h�nt under 2011 och vad skall h�nda fram�ver?

Under 2011 har det h�nt mycket inom socialn�mndens omr�de i Helsingborgs stad. Trots att Trekl�vern inte har majoritet har vi lyckats genomf�ra det mesta av v�ra ambitioner inom omr�det. Nu g�ller det att forts�tta detta viktiga f�r�ndringsarbete under 2012 och fram�ver. Redan i febuari/mars kommer Socialn�mnden arbeta fram viktiga syrdokument f�r 2013. Ibland tar vissa saker l�ng tid, men med en tydlig ambtion och klara politiska beslut g�r det att f�rb�ttra en redan bra verksamhet att bli �nnu b�ttre.

�

Redan i april 2012 beslutar Socialn�mnden om budgetinriktningen f�r 2013 och d�rf�r �r det viktigt att ha framf�rh�llning. N�r vi g�r in i val�ret 2014 skall det m�rkas tydligt att Trekl�vern/Kristdemokraterna leder Socialn�mnden. Jag kommer h�r p� bloggen �terkomma med inriktningen f�r 2013 och 2014 och de satsningar som nu �r under planering. F�r det �r h�r du l�ser det f�rst, oavsett vilken tidning som kommer i din brevl�da. Om du vill�l�mna synpunkter/kommenterar eller st�lla fr�gor �r du allt v�lkommen att skicka in den via formul�ret som finns till h�ger, h�r p� bloggen.

Gott nytt �r till er alla - hoppas att 2012 bli ett �nnu b�ttre �r // Anders

�rets julklapp - en l�genhet (kvp.se m�ndagen den 5 dec 2011)

Tue, 06 Dec 2011 13:28:00 +0100

Debatt: �rets julklapp - en l�genhet (kvp.se m�ndagen den 5 dec 2011)

�

�Vinden biter i kinderna och snart �r det jul igen. En mysig tid f�r de flesta. Men runtom i Sverige finns det ocks� m�nniskor som inte k�nner v�rme i juletid. Heml�sheten breder ut sig och f�rmodligen kommer socialstyrelsen i mitten av december presentera nya dystra siffror som visar att antalet heml�sa �nnu en g�ng har �kat i Sverige. Fler �n n�gonsin kommer inte att ha egen bostad att fira jul och ny�r i. Det �r en skam f�r V�lf�rdssverige att vi inte tillsammans har kunnat f�rpassa heml�sheten till historiens bakg�rd en g�ng f�r alla. Helsingborgs stad har tillsammans med Lunds universitet best�mt sig f�r att hitta metoder f�r att utrota heml�sheten. Vi har genom projektet: Bostad F�rst - visat att det f�rmodligen g�r att l�sa detta komplexa och sv�ra problem. Det �r inget ol�sligt problem, internationella och nationella utv�rderingar pekar p� h�pnadsv�ckande goda resultat.

I Helsingborg bor mer �n 80 procent av de heml�sa som f�tt en l�genhet kvar efter ett �r - ingen annan metod kan uppvisa motsvarande goda resultat. Modellen inneb�r att den heml�se f�rst f�r en bostad och d�refter s�tter socialtj�nsten in omfattande insatser f�r att l�sa de problem som omger heml�sheten. Utg�ngspunkten �r helt enkelt att en egen bostad �r den grundtrygghet som de heml�sa beh�ver f�r att ta itu med sina ofta omfattande problem. Detta arbetss�tt sparar inte bara stora summor till v�r gemensamma v�lf�rd, utan ger en utsatt grupp m�nniskov�rdet tillbaka.

�Nu g�ller det att �ven regeringen ser problemet och tar ett tydligt samlat grepp kring fr�gan. Det �r inte enbart en social fr�ga, utan en fr�ga som sp�nner �ver flera departement och ministrar. Dessutom beh�ver vi gemensamt arbeta med attitydfr�gor kring heml�shet. Det finns stor okunskap och m�nga f�rdomar om heml�shet. F�r de heml�sas b�sta �r det viktigt att fakta och vetenskapliga underlag pr�glar beslut och st�llningstaganden, i st�llet f�r l�sa antaganden om vad denna utsatta grupp beh�ver. T�nk om regeringen v�gar g�ra Bostad F�rst-metoden till nationell politik f�r att bek�mpa heml�sheten runtom i landet.

Vi menar att det �r en historisk chans som �ppnar sig f�r alla de som s�ger sig v�rna de mest utsatta och utslagna i samh�llet. Bostad F�rst-metoden �r inte bara kostnadseffektiv utan ocks� vetenskapligt testad och pr�vad i verkligheten p� flera olika st�llen. Vi f�r aldrig acceptera att heml�sheten breder ut sig. Ambitioner om att bek�mpa heml�shet �r bra, men det kr�vs tydliga m�l kring hur heml�sheten i Sverige ska minska. Bostad F�rst �r en metod som bevisligen ger resultat. Skulle regeringen p� bred front initiera den, s� skulle en stor del av heml�shetsproblematiken kunna l�sas.

�Peter Danielsson (M) Kommunstyrelsens ordf�rande,� Helsingborgs stad

Anders Lundstr�m (KD) Socialn�mndens ordf�rande, Helsingborgs stad

Per Eriksson, �Rektor f�r Lunds universitet

Nytt ministerbes�k i Helsingborg � utvecklingsarbete v�cker nationell uppm�rksamhet

Tue, 08 Nov 2011 13:43:00 +0100

F�r andra g�ngen p� kort tid bes�ker en minister Helsingborg f�r att studera nya arbetsmodeller s�v�l i skolan som f�r heml�sa.

Den nionde november bes�ker barn- och �ldreminister Maria Larsson (KD) Nanny Palmkvistskolan, f�r att h�ra mer om Preventivt Arbete Tillsammans (Part) och det projekt f�r barns fysiska och psykiska h�lsa som p�g�r p� sju skolor i Helsingborg och Landskrona.

F�r knappt en m�nad sedan g�stade socialminister G�ran H�gglund (KD) Helsingborg - och i n�sta vecka anl�nder utbildningsministrarna till Landskrona. Ministrarna vill alla ta del av Parts arbete och de satsningar p� utbildning och h�lsa som ska f�rb�ttra barn och ungas framtidsutsikter.
Det uppm�rksammade utvecklingsarbetet syftar till att hitta l�sningar och att v�nda de allvarliga problem med bristande skolresultat som r�der �ver hela landet och som uppm�rksammats av b�de myndigheter och media.

Plats och tid: Nanny Palmkvistskolan, 9/11 kl. 10.00-11.30.

L�s mer om Part p� www.partinfo.se

Vid lunchtid bes�ker Maria Larsson projektet Bostad f�rst i samlingslokalen i Hamnmagasin 407. D�r tr�ffar hon n�gra av dem som har f�tt en egen
l�genhet genom projektet. Modellen g�r i korthet ut p� att erbjuda heml�sa personer en permanent bostad med eget f�rstahandskontrakt. Projektet har p�g�tt ett �r och hittills varit mycket lyckat, d� nio av elva hyresg�ster bor kvar i sina l�genheter och steg f�r steg har f�r�ndrat sina liv till det b�ttre.

�

Plats och tid: Redaregatan, Hamnmagasin 407, 9/11 kl. 12.00-13.30.

L�s mer om Bostad f�rst p� www.helsingborg.se/bostadforst

�

F�r mer information kontakta:

Bostad f�rst
Dinah �binger, verksamhetschef Socialf�rvaltningen Helsingborgs stad
Tel: 070-204 95 65

Part
Leif Redestig, utvecklingsledare
Tel: 0702-105532

Socialn�mndens ordf�rande Helsingborgs stad
Anders Lundstr�m (KD)
Tel: 0702-10 49 92

Presskontakt Maria Larsson:
Marcus Jonsson
Tel: 070-382 47 78
E-post: marcus.jonsson@social.ministry.se

1071:e blogginl�gget...

Wed, 02 Nov 2011 11:24:00 +0100

�� I snart 5 �r har denna blogg varit ig�ng. 1071 inl�gg har det hittills blivt och fler l�r det bli. I dag onsdag den 2 november sitter jag och tittar ut p� ett konstverk under tillblivelse. Arkivcentrum Syd kommer att v�xa och bli norra europas st�rsta kulturarvsinstitution. Till nybyggnaden kommer det ocks� bli ett offentligt konstverk som heter Fundamentet. Sp�nnande med konstn�rlig utsmyckning p� offentliga byggnader. I like alot. N�r nedan ser du konstverket. Vad tycker du?

�

M�ndag i vecka 44 anno 2011

Mon, 31 Oct 2011 11:35:00 +0100

Tiden g�r fort n�r man roligt, brukar man ju s�ga. Kanske �r det s� eftersom tiden inte riktigt r�ckt till f�r att skriva n�gon text till bloggen p� ett tag. Under f�rra veckan (allts� vecka 43) hann jag inte skriva n�got, men jag hann vara i Stockholm en dag, leda ett intressant socialn�mndsm�te, bes�ka fyra f�retag innan v�rt m�natliga kommunfullm�ktige och avsluta veckan med tv� dagar alkoholtoppm�te i Helsingborg. Priset blev att helgen blev ganska l�gintensiv. (Tja, spikade lite p� en v�gg under n�gra timmar p� s�ndagen, men �nd�)

Under vecka 44 �r det t�nk att jag skall hinna med att arbeta tre dagar p� mitt vanliga arbete, hinna med n�gra viktiga m�ten och �ka till Kristianstad p� fredag. Tja, planeringen ligger, vi f�r v�l se. Ibland blir det inte alltid som man t�nkt sig.

N�sta vecka (onsdag�9 november)��r det t�nkt att Maria Larsson skall komma till Helsingborg och �nnu en g�ng se hur l�ngt framme Helsingborg ligger i folkh�lsoarbetet. Just nu p�g�r planeringen, �terkommer med detaljerna n�r det �r klart. Torsdag den 10 november �ppnar en intressant utst�llning som i alla fall jag� ser framemot. Klicka in p�:��www.dunkerskulturhus.se/utstallning/platshallare-utstallning/under-stor-press/

Fredagen den 21 oktober hade vi ett seminarie om Bostad F�rst och resultaten �r fantastiska. Efter ett �r bor 80% av deltagarna klar i l�genheterna. Inte n�got som lokaltidningen i Helsingborg tycke tydligen vara v�rt att rapportera. Helsingborg skall utrota heml�sheten och mer kommer kring detta, tro mig....

Det lackar mot jul och snart skall 2011 l�ggas till handlingarna. Dock �terst�r det mycket jobb, viktiga beslut och tydliga st�llningstaganden. Hur 2011 kommer g� till historien �terst�r att se, men vi g�r allt vi kan f�r att g�ra Helsingborg lite m�nskligare och lite varmare.

P� fredag �r det....

Tue, 18 Oct 2011 09:55:00 +0200

ett intressant seminarium om Bostad F�rst-projektet i Helsingborg. Till detta har jag skrivit en debattartikel som �r skickad till Helsingborgs Dagblad. Kanske blir den publicerad p� fredag, men som n�stan alltid l�ser du det f�rst h�r p� min blogg.

�

Helsingborg �r b�st i Sverige p� att bek�mpa heml�sheten.

Att det finns heml�sa i Helsingborg 2011 �r en skam f�r v�rt gemensamma�v�lf�rdssamh�lle. I Helsingborg som skall vara attraktivt f�r m�nniskor och f�retag skall inte heml�shet f�rekomma. Tyv�rr har vi hittills inte lyckats med f�resatsen att utrota detta samh�llsproblem �nnu, men Helsingborg har de senaste �ren tagit tydliga politiska beslut i kampen mot detta.

Det b�rjade under 2010 med principbeslutet att starta projektet Bostad F�rst i Helsingborg. Nu har det g�tt mer �n ett �r och den f�rsta utv�rderingen �r p� v�g. �I mars 2011 tog socialn�mnden en ”strategi f�r att bek�mpa heml�sheten”, i juni 2011 st�llde hela kommunfullm�ktige sig bakom Trekl�verns f�rslag om att ge socialn�mnden ett uppdrag f�r att under 2012 ”… samordna och koordinera stadens insatser f�r heml�sa, samt att framl�gga f�rslag till riktlinjer f�r hur detta arbete skall organiseras och genomf�ras.”

Nu g�ller det f�r alla att oms�tta de politiska besluten till praktisk verklighet. Helsingborg m�ste ha en 0-tolerans mot heml�shet och Bostad F�rst �r ett redskap till i verktygsl�dan. Bostad F�rst har provats med goda resultat runt om i v�rlden. Modellen inneb�r att den heml�se f�rst f�r en bostad och d�refter s�tter socialtj�nsten i omfattande insatser f�r att l�sa de problem som omger heml�sheten. �Utg�ngspunkten �r helt enkelt att en egen bostad �r den grundtrygghet som de heml�sa beh�ver f�r att ta itu med sina ofta omfattande problem. Bostad F�rst ger b�ttre resultat �n andra metoder och kommer p� sikt att spara pengar till v�ra gemensamma andra v�lf�rds�taganden.

Men f�r att lyckas med att bek�mpa heml�sheten beh�vs ocks� stora insatser p� bostadsomr�det. Bostadsf�rs�rjningen m�ste fungera b�ttre och stadens arbete med att f� fram nya bost�der, b�de till heml�sa och m�nniskor i bostadsk�erna b�r intensifieras. M�nga vill bygga i Helsingborg, men tyv�rr �verklagas och f�rhalas m�nga viktiga projekt i byr�kratiska processer som drar ut p� tiden av olika anledningar. H�r finns det mer att g�ra och Trekl�vern prioriterar detta omr�de i olika n�mnder och styrelser.

Vidare m�ste vi v�ga fasa ut de destruktiva h�rb�rgena som ofta permanentar utanf�rskapet och problematiken. Naturligtvis m�ste det finnas akutboenden men dessa f�r inte bli l�ngvariga l�sningar �ver tid. Socialn�mnden arbetar med flera olika akt�rer inom omr�det och f�rs�ker f� till en gemensam och tydlig strategi, d�r alla goda krafter drar �t samma h�ll och har liknande arbetss�tt.

Avslutningsvis m�ste vi alla arbeta med attitydfr�gor kring heml�shet. Det finns alldeles f�r mycket okunskap och f�rdomar om och kring heml�shetsfr�gorna. D�rf�r m�ste fakta och vetenskapliga underlag pr�gla beslut och st�llningstaganden ist�llet l�sa antaganden och spekulationer vad denna utsatta grupp beh�ver. Vi g�r alla heml�sa en bj�rntj�nst om de endast reduceras till objekt att tycka synd om och anv�nda i syfte att samla pengar till v�lg�renhet i allm�nhet.

Anders Lundstr�m (KD) ordf�rande i Helsingborgs stads socialn�mnd�

Trekl�vern satsar p� unga i Helsingborg

Mon, 17 Oct 2011 11:32:00 +0200

Trekl�vern satsar p� unga i Helsingborg

Debattartikel i dagens Helsingborgs Dagblad http://hd.se/ledare/2011/10/17/treklovern-satsar-pa-unga-i/

Den enskilt viktigaste �tg�rden f�r att minska barnfattigdomen �r att f�r�ldrarna har ett jobb att g� till varje dag, skriver representanter f�r trekl�vern i Helsingborg.

�

DEBATT. Svar till "Bristande kunskap om barnfattigdom" Ingela Andersson (S) och Maria Ward (S), (debatt 5 oktober).

�Barnfattigdom �r en utmaning f�r hela v�rt samh�lle. Under snart fem �r har Moderaterna, Folkpartiet Liberalerna och Kristdemokraterna lett Helsingborg, f�rst som en femkl�ver och nu som Trekl�vern, och tagit dessa fr�gor p� stort allvar.

Barnfattigdomen �r en prioriterad fr�ga f�r utvecklingsn�mnden, barn- och utbildningsn�mnden och socialn�mnden. Genom tydliga satsningar p� jobbskapande �tg�rder, prioriteringar inom skolans omr�de och resursf�rst�rkningar inom den sociala sektorn vill vi angripa problemets k�rna. Vi v�lkomnar Socialdemokraterna att delta i detta l�ngsiktiga och viktiga arbete f�r att skapa ett h�llbart Helsingborg.

Den enskilt viktigaste �tg�rden f�r att minska barnfattigdomen �r att f�r�ldrarna har ett jobb att g� till varje dag. Men Socialdemokraternas tydliga prioritering av en bidragslinje kommer inte att hj�lpa dessa utsatta barn. Jobb och en bra skola som ger f�ruts�ttningar f�r utbildning tillsammans med trygghet vid utsatthet �r en b�ttre l�sning �n mer bidrag och mer inl�sning i utanf�rskap. Socialdemokraterna i Helsingborg har vid upprepade tillf�llen sagt nej till aff�rsetableringar, utbyggnadsplaner runt om i staden och andra tydliga jobbskapande �tg�rder. S har ocks� varit emot den l�sa-skriva-r�kna-satsning som g�r det m�jligt att hj�lpa de barn som beh�ver extra st�d. Vi �r �vertygade om att Socialdemokraterna vill v�l n�r de nu s�ger att de vill satsa p� att utrota barnfattigdomen. Tyv�rr landar partiet fel i sina slutsatser d�r bokslut och bidrag �r viktigare �n jobb, utbildning och minskat utanf�rskap.

Trekl�vern i Helsingborg kommer aldrig acceptera att barn far illa. Naturligtvis ska vi g�ra allt som st�r till buds f�r att hj�lpa och st�tta utsatta. Det har vi gjort genom tydliga prioriteringar i budgeten fr�n 2006 och fram�t. Naturligtvis skulle man ibland �nska att vi kunde g�ra mer. Socialdemokraterna, som nu suttit fem �r i opposition, trollar alltid fram mer pengar utan att kunna finansiera det varje g�ng det drar ihop sig till budgetdebatt. Otydlig finansiering, grova generaliseringar och l�sa antaganden om framtida ekonomiska f�rb�ttringar hj�lper inte dessa utsatta barn. Det �r bara h�rt arbete, tydliga prioriteringar och riktade satsningar som hj�lper. Vi v�lkomnar Socialdemokraterna att tillsammans med trekl�vern ta ansvar f�r v�r gemensamma framtid. Men d� m�ste vi vara �verens om att det �r i jobb och utbildningen l�sningen ligger, inte i mer bidrag. �

Christian Orsing (M) kommunalr�d och ordf�rande f�r utvecklingsn�mnden

Christer Rasmusson (FP) ordf�rande f�r barn- och utbildningsn�mnden

Anders Lundstr�m (KD) ordf�rande f�r socialn�mnden

Hoppas att du inte....

Fri, 14 Oct 2011 13:31:00 +0200

missat dagens debattartikel i Helsingborgs Dagblad http://hd.se/ledare/2011/10/14/fokus-pa-barns-och-ungas/

Fokus p� barns och ungas uppv�xtvillkor

Kristdemokraterna vill f�ra ner mer makt till k�ksborden och �ka familjernas sj�lvst�ndighet, skriver flera representanter f�r partiet. med G�ran H�gglund i spetsen.

DEBATT. Sveriges framtid beror p� hur vi idag tar hand om v�ra barn och unga. Vilka f�ruts�ttningar vi ger dem. D�rf�r har Kristdemokraterna gjort barn och ungas uppv�xtvillkor till sitt fokusomr�de under den h�r mandatperioden. Med v�r unika v�rdegrund och v�r syn p� familjen �r vi v�l rustade att ta ansvar b�de p� nationell, regional och lokal niv�. Vi vill g�ra Sverige till v�rldens b�sta land att v�xa upp i.

Alla barn och unga har inte lika goda uppv�xtvillkor. I Sverige finns barn placerade i familjehem, barn i bidragsberoende familjer, barn i nyanl�nda familjer och barn i behov av specialpedagogiska insatser. N�r familjens egna resurser inte r�cker till kr�vs ett strukturerat och f�rebyggande arbete fr�n samh�llet f�r att f�rb�ttra dessa barns framtidsutsikter. Ett bra exempel d�r region och kommuner samarbetar �r familjecentraler, d�r m�drah�lsov�rd, barnh�lsov�rd, socialtj�nst och �ppen f�rskola samverkar i tidiga insatser. Det m�ste vara samh�llets uppgift att skapa f�ruts�ttningar f�r att ge alla barn en god utbildning och h�lsa och d�rmed en bra start i livet.

I Helsingborg har barns och ungas uppv�xtvillkor under m�nga �r st�tt i fokus, inte minst genom Kristdemokraternas p�drivande arbete. Detta har bland annat lett fram till PArT – Preventivt Arbete Tillsammans – ett konkret, framg�ngsrikt och nationellt uppm�rksammat samarbete mellan ber�rda n�mnder och f�rvaltningar i Helsingborgs stad, Landskrona stad och Region Sk�ne.

Kristdemokraterna vill f�ra ner mer makt till k�ksborden och �ka familjernas sj�lvst�ndighet. Vi vill �ka valfriheten f�r landets alla barnfamiljer. Vi tror n�mligen att det �r f�r�ldrarna sj�lva som b�st kan best�mma �ver sin tid med sina barn och hur vardagens livspussel l�ttast g�r ihop.

Kristdemokraternas tydliga fokus p� barn och unga ber�r familjen, skolan, socialtj�nsten, h�lso- och sjukv�rden, r�tts- och arbetsmarknadspolitiken f�r att ta n�gra exempel. Det �r inte politikomr�dena utan samh�llsproblemen och viljan att l�sa dessa som �r Kristdemokraternas fokus och m�l. All forskning visar att det finns tydliga kopplingar mellan f�rh�llanden i uppv�xtmilj�n och barns f�rm�ga att skapa sig en positiv framtid. Utbildning och h�lsa �r tv� faktorer som p�verkar hur det g�r f�r barnen senare i livet. Att satsa p� barn och unga �r att satsa p� framtiden.

G�ran H�gglund partiledare Kristdemokraterna

Birgitta S�dertun (KD) regionr�d, Region Sk�ne

Lars Thunberg (KD) kommunalr�d, Helsingborgs stad

Anders Lundstr�m (KD) ordf�rande socialn�mnden, Helsingborgs stad

� S�h�r blev bes�ket p� Raus Planterings skola.

Vad �r det som h�nder.....

Thu, 13 Oct 2011 15:20:00 +0200

.. p� bloggen? Ja, jag har varit d�lig p� att uppdatera bloggen de senaste veckorna. Mycket skall bli klart innan �ret �r slut och orken r�cker inte alltid till allt. Dock har jag skrivit ett antal debattartiklar som f�rhoppningsvis kommer in i en stor dagstidning n�ra dig snart. Naturligtvis skall jag �ven d� publicera dem p� bloggen.

....inom Socialdemokraterna? Ja, H�kan Juholt har det just nu tufft att prata politik. De flesta �r intresserade av r�kningar, hyresavier och kvitton. Idag s�g jag att en kv�lltidning beg�rt ut en massa handlingar och lagt ut dem n�tet s� att alla kan granska dem. �r det framtiden att allm�nheten g�r gr�vjobbet f�r journalisterna?

....inom Kristdemokraterna just nu? G�ran H�gglund utmanas och en debatt om ledarskap har blossat upp i det annars s� stillsamma partiet Kristdemokraterna. Inget �r som det varit f�rut, inte ens i Kristdemokraterna.

....inom Socialn�mnden? Jo, just nu f�rbereder vi en budget f�r 2012 med en massa intressanta satsningar. Beslut kommer den 20:e december. Naturigtvis kommer det mer information under oktober, november och december kring detta.

....f�r de heml�sa i Helsingborg? N�sta fredag den 21:e oktober �r det ett stort seminarium kring Bostad F�rst. Bland de som kommer �r Lunds universitets rektor Per Eriksson. Kanske l�ste ni att han lyfte fram Helsingborg som en f�reg�ngare inom omr�det. Om inte klicka in p�: http://www.lu.se/o.o.i.s?id=708&news_item=7228

H�ll ut, det kommer nya blogginl�gg f�rhoppningsvis lite oftare i oktober......

Socialn�mnden delar ut miljoner till f�reningar och organisationer....

Fri, 23 Sep 2011 15:11:00 +0200

�

Pressmeddelande fr�n socialf�rvaltningen 23 september 2011

13,5 miljoner i verksamhetsst�d

�

Socialn�mnden i Helsingborgs stad delar ut 13,5 miljoner i verksamhetsst�d till f�reningar/organisationer f�r �r 2012.

�

P� tisdag den 27 september tar socialn�mnden i Helsingborgs stad beslut om verksamhetsst�d f�r f�reningar/organisationer f�r �r 2012. Enligt f�rslaget ligger f�rdelningen p� 13 595 000 kr.

– Det �r viktigt att st�tta det civila samh�llet. I k�rva ekonomiska tider �r det gl�djande att socialn�mnden h�jer anslagen och forts�tter en tydlig satsning p� frivilligorganisationer och deras viktiga arbete, kommenterar socialn�mndens ordf�rande Anders Lundstr�m (KD).

�

Nya f�reningar

Nytillkomna f�reningar p� bidragslistan �r LP-kontakten, Svenska kyrkan och X-CONS, medan F�reningen Noaks Ark Nordv�stra Sk�ne enligt f�rslaget f�r avslag p� sin ans�kan, d� deras verksamhet inte l�ngre anses ligga under socialn�mndens verksamhetsomr�de.

�

Samarbetsavtal

Samarbetsavtal finns idag mellan socialn�mnden och Kvinnojouren, Brottsofferjouren, RIA, Schizofrenif�reningen och Bryggan. I samtliga nu g�llande avtal garanteras f�reningen ett verksamhetsst�d som �r minst det de beviljades f�r �r 2011, uppr�knat f�ljande �r enligt KPI. Samarbetsavtalen g�ller till och med �r 2013. Ett samarbetsavtal med Frihamnen/Heml�sas hus �r under utarbetning.

�

F�r information kontakta:

Anders Lundstr�m (KD), ordf�rande

Tel: 042-10 49 08

E-post: anders.lundstrom@helsingborg.se

�

Maria Ward (S), vice ordf�rande

Tel: 042-10 68 95

E-post: maria.ward@helsingborg.se ��

Socialn�mnden bjuder in R�dda Barnen till dialog om Helsingborgs unga.

Tue, 13 Sep 2011 15:56:00 +0200

jag har svarat dagens debattartikel i HD (

http://hd.se/ledare/2011/09/13/dags-att-lyssna-pa-barnen/)

p� f�ljande s�tt:

�

Socialn�mnden bjuder in R�dda Barnen till dialog om Helsingborgs unga.

�

Svar till: ”Dags att lyssna p� barnen” R�dda barnen.

�

R�dda Barnen har i ytterligare en unders�kning, denna g�ng Ung R�st 2011, lyft upp ett f�rb�ttringsomr�de f�r Helsingborgs stads politiker. De visar med all tydlighet att vi trots ett intensivt arbete inom flera omr�den har stora f�rb�ttringsm�jligheter. �nnu en g�ng f�r vi�dystra siffror om hur vi tar hand om v�ra barn och unga. Trots m�nga goda f�rslag och initiativ ifr�n Kristdemokraterna och Trekl�vern under fem �rs regerande i Helsingborgs stad, m�ste vi snabbt bli b�ttre inom flera omr�den. Vi vill ju att Helsingborg skall bli den mest attraktiva staden f�r alla, inte minst f�r v�ra barn och ungdomar.

�

F�r att komma vidare in detta arbete bjuder vi nu in R�dda Barnen till socialn�mnden i Helsingborgs stad f�r att under h�sten�presentera och diskutera denna och tidigare presenterade utredningar. Allt f�r att f� b�ttre kunskap om hur v�ra barn och ungdomar har det i v�r stad. Under v�ren 2012 ser vi stora m�jligheter till en ut�kad och genomt�nkt dialog med frivilligorganisationer, experter och barn f�r att b�rja resan till att g�ra Helsingborg till den b�sta staden i Sverige f�r v�ra unga.

�

Vi tyv�rr att vet att den psykiska oh�lsan �kar i samh�llet. Antalet barn och unga som f�r anti�depressiva l�kemedel har �kat med ganska mycket, b�de i Helsingborg och nationellt. Ett antal skolbarnen uts�tts tyv�rr fortfarande f�r mobbning, trots stora och viktiga insatser gjorts inom omr�det. Det inneb�r att �nnu finns barn i Helsingborg varje dag lever i skr�ck f�r att m�ta sina pl�goandar. Vi ser g�ng som beg�r brott och nyrekryteringen till dessa forts�tter. I fr�nvaron av fungerande familjegemenskaper erbjuder g�ngen samh�righet, bekr�ftelse och gemenskap. Detta m�ste f� stopp p� i Helsingborg. Vi m�ste v�nda dessa negativa trender i v�rt gemensamma samh�lle.

Rotl�shet, svag familjegemenskap, brist p� n�rvarande vuxna, utsatthet, arbetsl�shet och etableringssv�righeter �r problem som drabbar m�nga unga, men som r�r oss alla. Det �r viktiga politiska omr�den som f�rtj�nar h�gsta politiska prioritet. Ekonomisk tillv�xt och arbetslinje �r �centrala och n�dv�ndiga politiska m�ls�ttningar. Men det r�cker inte f�r att l�ngsiktigt bygga ett gott samh�lle i Helsingborg. Vi m�ste ocks� ha goda �uppv�xtvillkor med goda relationer mellan barn och vuxna. Vi tar ansvar f�r Helsingborgs framtid och vi g�r det nu.

Anders Lundstr�m (KD)

Socialn�mndsordf�rande i Helsingborgs stad