Förra veckan avslutades med att Socialnämnden var två dagar i Södertälje på ett intressant studiebesök. Det kändes om att Helsingborg har kommit längre inom de flesta socialtjänstområdena. Dock var studiebesöket främst inriktat på deras LEAN-arbete. Att mäta, värdera och våga lyfta fram och våga visa på brister är ett viktigt område för socialtjänsten i Helsingborg nu och framöver behöver bli bättre på.

Det är alltid intressant och spännande och få se hur andra gör saker. Det skulle ingå i alla utveckling att få vara ifrån sitt ordinarie jobb regelbundet och få inspiration ifrån andra städer, områden och verksamheter. Tänk så berikande det hade varit. Inte bara läsa samma gamla tidning varje morgon, träffa samma människor hela tiden och aldrig få möjligheter att utbyta idéer och erfarenheter med andra människor.

Denna vecka (som för många är en lovvecka) inleddes med två dagar i Kristianstad med hårt arbete, intressanta diskussioner och viktiga beslut för framtiden. Imorgon onsdag är det internt planeringstid tillsammans med kollegor, men också presentation av Kristdemokraternas region- och riksdagslistor inför valet 2014. Nomineringskommittén kommer presentera ett enigt förslag för de fyra riksdagsvalkretsarna och de sex regionvalkretsarna. Naturligtvis är det upp till nomineringsstämman den 23 november att besluta om förslagen. Förslagen innehåller lite nytt, lite gammalt och lite oväntat. Precis som vallistor skall vara inför supervalåret 2014. Redan i fredags antog partifullmäktige listan inför Europaparlamentsvalet i maj med Lars Adakutsson, Ebba Busch och Michael Anefur som topptrio. Vi får väl se när det kommer ut på www.skane.kristdemokraterna.se klockan 10.00 vilka som blir toppkandidater i Skåne på region- och riksdagslistorna.

Imorgon blir det också TV-intervju för min del. Frågorna kring hemlöshet, härbärgen och tydlighet är intressanta för media. För första gången någonsin finns det ett strukturerat, genomtänkt och vetenskapligt underbyggt arbete i Helsingborg kring dessa angelägna frågor. Det gäller att hålla huvudet kallt, ha ett stort hjärta och agera rationellt och genomtänkt i dessa frågor. Det går inte bara rusa iväg och känslomässigt agera varje gång. Vad hjälper bäst på lång sikt? Finns det möjlighet till egenmakt i det att få allt serverat? Skapar vi problem på sikt med att bara agera med ett stort hjärta?

Det finns många organisationer som vill hjälpa till och de skall få möjlighet till det på olika sätt, men det är viktigt att alla går mot samma mål. Tänk om all social verksamhet skulle bara utgå ifrån ett stort hjärta, utan att ha ett kallt sinne för vad som egentligen hjälper?