Skattefridagen 2009. Läs mer på:

http://www.skattebetalarna.se/Templates/News1.aspx?PageID=4aae9a3d-360c-4ed5-8240-6a8d3a84f526

Skattefridagen infaller i år nästan en vecka tidigare jämfört med 2008. Jippi. Det går åt rätt håll....

Förra helgen var följande text införd i HD (http://hd.se/kultur/2009/07/18/lundstroem-och-ploppkonsten/).

Som ett svar på detta har jag skrivit följande. Naturligtvis läser du det här först. Allting måste väl inte publiceras i en papperstidning. Som trogen läsare av bloggen får du alltid informationen först...

Ploppkonst, eller?

Äntligen, en debatt om det offentliga rummets gestaltning och vad den nuvarande politiska majoritetens ambitioner är kring detta. Tyvärr missar Linda Fagerström i sin debattartikel att det görs ett omfattande arbete internt inom flera av Helsingborgs stads förvaltningar att utveckla och förbättra och skapa trygga, estetiskt tilltalande offentliga miljöer runt om i Helsingborg. Redan idag funderas det på nya skulpturstråk, offentlig utsmyckning av utbyggnadsområden där nyskapande och spännande är ledord.

Naturligtvis kan man alltid göra saker ännu bättre, men min ambition och bestämda uppfattning är att Helsingborg kommer våga satsa på ännu mer konst i offentlig miljö, eftersom det ger intryck, upplevelser och eftertanke, skapar skönhet, identifikation, ger upphov till kreativitet och stolthet.

Att Helsingborgs stad fått ett mycket känt konstverk av en Sveriges mest internationellt kända konstnärer motsätter inte att detta arbete som ligger framöver oss. Jag tycker vi skall vara stolta och glada att Carl Fredrik Reuterswärd skänker ett av sina viktigaste verk till Helsingborg och placerar det utan för Dunkers kulturhus. Det går nämligen att både satsa på redan etablerade konstnärer och okända framtida konstnärer.

Det är en stor utmaning för dagens politiker att skapa offentliga rum som framtida generationer uppskattar. Därför måste man våga utmana, provocera och utveckla det offentliga rummet hela tiden genom att diskutera detta och våga tillföra nya värden.

Anders Lundström (KD) kulturnämndsordförande Helsingborgs stad

I ett tryggt samhälle bryr vi oss om varandra. Vi har tid, ser varandra och vågar sätta gränser. Vi lever i gemenskap – och växer i ansvar, i det stora och i det lilla. Det ger mod att stå upp och hjälpa medmänniskor. Tillsammans skapar vi det goda samhället. Varje dag kan vi göra skillnad – samtidigt vet jag att mitt värde som människa inte består i hur mycket jag kan uträtta – jag är värdefull just som jag är.

Min familj innebär glädje, förhoppningar, omsorg och oro - för små barn, tonåringar, barnbarn och mina gamla föräldrar. Det är här vi lever en stor del av våra liv. I relationen till dem som står oss närmast skapas grunden för vår trygghet. Tid för familj och barn är en bristvara – vi vill skapa utrymme för familjen att själv bestämma över sin tillvaro. Möjlighet att forma mitt och familjens liv ger trygghet i vardagen.

Respekt för våra äldre borde vara en självklarhet. Äldre ska bestämma själva. Min kunskap och förmåga försvinner inte när jag går i pension. Det är trygghet att veta att det finns hjälp att få när krafterna tryter. Vård och omsorg finns för mig när jag blir sjuk. Även när jag behöver mer omsorg bestämmer jag själv över mitt liv och boende.

Trygghet betyder allt i tider när företagen har det tufft och jobben blir färre. Vi ställer upp för varandra för att klara hus och hem när det blåser snålt. Vi vet värdet av entreprenörer som vågar satsa och skapa jobb åt fler. Det är trygghet i förändring.

Att förvalta jorden så att våra barn får friskt vatten och ren luft är trygghet. Rättvisa och trygghet skapas av oss tillsammans. I ett rättvist samhälle får vi del av våra gemensamma resurser. Vi bidrar var och en på det sätt vi kan. I ett tryggt samhälle får jag förvalta och utveckla förmåga och talang.

I ett rättvist samhälle ser vi längre än till oss själva, och jobbar för rättvisa - mot fattigdom, förföljelse och förtryck. Trygghet i det lilla är trygghet i det stora.